Folkhögskolan är en annorlunda skolform. Håll i dig – här kommer tio snabba fakta om folkhögskolan, som en introduktion till vad folkhögskolan är!
1) Människor som samtalar
På folkhögskolan möts olika människor, kulturer, livsvillkor och intressen. Det är i samtalet mellan alla dessa som nya insikter skapas och som du får växa tillsammans med andra. I klassrummet är dialogen viktig. Ditt aktiva deltagande i gruppen är en del av folkhögskolans kännetecken.
2) Kurser på olika nivåer
På folkhögskolan finns mängder av kursinriktningar och även kurser på flera olika nivåer. En del läser på Allmän kurs för att komplettera luckor från grundskolan eller gymnasiet. Några läser särskilda kurser för att få tid och möjlighet att fokusera på ett intresse och utvecklas inom det. Andra läser kurser som utbildar för ett visst yrke.
3) Behörighet till högre studier
Folkhögskolans Allmänna kurs kan ge grundläggande behörighet till högskolan. När du är klar får du ett studieomdöme som gör att du kan söka till högskolan genom folkhögskolans urvalsgrupp.
4) En skola för vuxna
Folkhögskolan vänder sig till alla vuxna över 18 år som vill studera. Varje folkhögskola försöker blanda människor med olika åldrar och skiftande bakgrund i sina kurser. Alla har gjort ett eget val att studera.
5) Kulturen spelar roll
Det finns ett brett utbud av musik-, teater-, och andra estetiska linjer på folkhögskolan. Många väljer därför folkhögskolan som en förberedelse för att arbeta med kultur även i framtiden. Det sjungs, spelas och skapas nästan dygnet runt på vissa folkhögskolor och på det sättet blir skolan ett levande kulturcentrum, i många fall också för hela bygden runtomkring.
6) Öppen mot världen
Folkhögskolans kurser har en konkret koppling till samhället och världen omkring oss. Allt detta påverkar undervisningen. Visst sitter vi i lektionssalar, men ibland flyttar vi också ut kursen – iväg på studiebesök, eller bara till den miljö vi ska lära oss mer om. Ibland börjar vi i läroboken, men undervisningen kopplar ändå till det som händer i, och utanför, klassrummet.
7) Frihet att forma innehållet
Folkhögskolan har inga centralt bestämda kursplaner. Det gör att vi har frihet att själva bestämma innehållet i våra kurser. I vilken ordning du lär dig och hur en vanlig skoldag ser ut, kan variera helt och hållet beroende på omvärlden och vilka som sitter i rummet.
8) Kunskap som räcker länge
På folkhögskolan får studierna i traditionella skolämnen gå hand i hand med friare kunskapssökande. Förmågan att ta till sig och se nya infallsvinklar är högt värderad. Du får matnyttiga kunskaper för fortsatta studier och arbetsliv, men det sker på ett sätt så att du växer som människa samtidigt. Du får möjlighet att upptäcka dig själv och skaffa dig redskap för att påverka ditt liv, kanske i en ny riktning.
9) Bostad finnes
Att samlas kring matbordet har stor vikt på många folkhögskolor. Många folkhögskolor har dessutom ett internat där du kan bo under tiden du läser på folkhögskolan. Det ger en social gemenskap som skiljer sig en del från andra skolformer.
10) Olika folkrörelser och landsting står bakom
107 folkhögskolor drivs av folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser eller föreningar, och 43 drivs av landsting och regioner. De värderingar och idéer som skolans huvudman har, påverkar folkhögskolans inriktning, kursutbud och aktiviteter.