Sofie Widh, allmän linje på Sjöviks folkhögskola
Jag sökte till Sjöviks folkhögskola med ett löfte till mig själv. Ett löfte om att ge precis allt under ett år, att prestera så bra som jag vet att jag kan och att slutligen kämpa för att få de betyg som jag vet att jag är värd.
Alla som studerar stöter någon gång på problem som för många kan handla om bristande motivation. Jag har också varit där. Under stora delar av min gymnasietid var min motivation på noll, jag halkade efter, struntade i att gå på lektioner på grund av det, orkade till slut inte komma ifatt och det påverkade mina betyg.
Jag blev så himla lätt distraherad, det fanns ju annat som var så mycket trevligare. Det fanns ju kärlek, sena sommarnätter, vänners gemenskap och musik som får hjärtat att slå ett extra slag. Skolan hamnade liksom alltid i sista hand.
Idag så tycker jag, utan att överdriva det minsta, att det är fantastiskt kul att skriva uppsatser, räkna matte och läsa långa böcker. Jag älskar att utmana mig själv istället för att bara göra det enkelt för mig och jag sätter skolan i första hand.
Vad är det som har förändrats kanske ni tänker då?
Jo, det ska jag svara på, det handlar om att jag har insett att jag kan om jag bara vill! Det har aldrig handlat om att jag är sämre än andra, om att jag har haft svårare att förstå eller hänga med. Det handlade om att jag inte hade motivationen just då, om att jag inte hade ett mål – alltså inte såg någon mening med mina studier.
Dessutom så förstod jag inte då, det jag förstår nu, att allt det där andra aldrig kommer att försvinna, att kärleken, vännerna och musiken alltid kommer att finnas kvar även om du räknar några mattetal ibland.
Den bästa känslan är känslan av stolthet, stolthet över dig själv. Känslan av att du kan ta dig dit du vill. Så tänk efter, tänk verkligen efter: Vad vill du få ut av dina studier? Vart vill du komma?
Men framför allt, visa vad du går för, bevisa för dig själv och endast dig själv – att du kan!
Sofie Widh, allmän linje på Sjöviks folkhögskola