Lyssna Teckenspråk Lättläst Other languages
 
Deltagare på folkhögskola sitter i en soffa.

FAQ - Vanliga frågor och svar

Vi får många frågor till oss om att studera på folkhögskola och här har vi samlat de vanligaste. Hittar du inte svar på din fråga kan du ställa en ny i formuläret nedan.


Frågor om ansökan

  • Hur söker jag till folkhögskola?

    Du ansöker direkt till den folkhögskola du vill gå på. Kontakta skolan för att ta reda på hur du ska göra och vad ansökan ska innehålla. Söker du kurser på flera folkhögskolor måste du skicka en ansökan till varje skola. Varje folkhögskola ansvarar för sin egen för antagning, det finns alltså inte någon central antagningsenhet.

    Här på folkhögskola.nu kan du ansöka till vissa kurser genom att klicka på knappen "Ansök här", och fylla i ett formulär. Knappen finns på den aktuella kursens egen sida på denna webbplats. Alla skolor använder sig dock inte av denna möjlighet.

    Läs mer om ansökan här »

  • När är sista datum att söka?

    De olika folkhögskolorna har olika ansökningsdatum och kurserna startar också på olika datum. Här på folkhögskola.nu står det angivet vid varje kurs när sista ansökningsdatum är och när kursen startar. 

    Varje folkhögskola ansvarar också för sin egen för antagning och du ansöker direkt till varje folkhögskola.

    Läs mer om ansökan här »

  • Finns det platser kvar på någon kurs?

    Ja, det kan finnas lediga platser på en del folkhögskolekurser, särskilt i början av terminerna. Hör av dig till den aktuella skolan och fråga dig för. 

    På sidan Sök kurser kan du leta efter kurser och filtrera efter dina behov. I högerkolumnen kan du filtrera och välja att enbart visa kurser med Lediga platser.

    Vill du ha hjälp med att hitta en kurs eller en folkhögskola som passar dig är du välkommen att kontakta oss på Folkhögskolornas informationstjänst, FIN, tel 08-796 00 50, e-post info@folkhogskola.nu.

  • Vilka bilagor ska jag bifoga till min ansökan?

    Ofta vill folkhögskolorna ha betyg och intyg från skolor och arbete, personligt brev om dig själv, varför du söker och vad du vill ha ut av din tid på folkhögskolan, arbetsprover till många av de mer kreativa kurserna och personbevis.

    Många skolor intervjuar de sökande – antingen på plats eller i telefon. Detta är ett tillfälle för dig att få fördjupad information om skolan och kursen – så passa på att ställa alla de frågor som du har om kursen. Varje skola beslutar självständigt om sina urvalskriterier.

    Läs mer om ansökan här »

Frågor om utbildningsformen folkhögskola

  • Vad ska jag tänka på när jag ska välja folkhögskola?

    Studie- och yrkesvägledare Agneta Wallin ger i denna korta film några tips på hur du kan tänka när du ska välja studier på folkhögskola.

  • Vad kostar det att gå på folkhögskola?

    Själva undervisningen på folkhögskolan är avgiftsfri. Däremot får deltagare betala för kurslitteratur, studiematerial, studieresor, lunch m.m. De som väljer att bo på internat betalar även för kost och logi. Kostnaderna varierar mellan olika skolor beroende bl.a. på rumsstandard och antal måltider. Som riktvärde anges ca 4 500 kronor/månad för internatboende.

    Läs mer på avdelningen Kostnader på folkhögskolan.

  • Kan jag söka studiemedel för att gå på folkhögskola?

    Ja, när man studerar på folkhögskola har man möjlighet att söka statligt studiestöd hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). Hur mycket och hur länge man får studiestöd beror på flera olika saker.

    Läs mer på avdelningen Studiestödsformer.

    CSN:s snabbguide om studiemedel

  • Får jag betyg på folkhögskolan?

    Nej, folkhögskolan ger inga betyg i enskilda ämnen utan har ett eget bedömningssystem. Den som studerar på behörighetsgivande kurs (allmän kurs) kan få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av studieförmågan. Detta grundar sig på en gemensam bedömning som görs av alla dina lärare på skolan.

    Du kan också få ett behörighetsintyg där folkhögskolan intygar att du har uppnått en viss behörighet i ett ämne.

    Läs mer på avdelningen Studieomdöme och behörighetsintyg.

  • Kan folkhögskolan ta emot en elev som bara är sexton år?

    Ja, men bara om hemkommunen betalar utbildningsplatsen på folkhögskolan.

    Folkhögskolorna får nämligen inget statsbidrag för studerande på Allmän kurs förrän det år de fyller 18 år. Kommunen har ansvar att erbjuda utbildning för 16-17-åringar. Enda möjligheten är att en kommun köper en plats på en folkhögskola, d.v.s. ger folkhögskolan ett uppdrag inom ramen för ett Introduktionsprogram på gymnasieskolan. Detta blir då en uppgörelse mellan kommunen och den enskilda folkhögskolan. Vänd dig till den gymnasieskola/rektor som ansvarar för introduktionsprogrammet  i din hemkommun och hör med dem om de är villiga till en sådan lösning. Det är vanligare med 17-åringar på folkhögskola än 16-åringar.

    På folkhögskolans Profilkurser/särskilda kurser finns ingen centralt fastställd minimiålder utan där avgör varje folkhögskola själva. Men det är vanligt att det är 18 år som gräns även på dessa.

    Läs mer under Åldersgräns.

  • Vad är det för skillnad på folkhögskola och komvux?

    Behörighetsgivande kurs - Allmän kurs - på folkhögskola är ett alternativ till att studera på komvux. På allmän kurs bedrivs studier som motsvarar grundskole- eller gymnasienivå och dessa studier kan leda fram till samma behörigheter som på komvux/gymnasieskolan.

    Folkhögskolan har också en mängd profilkurser som är unika för folkhögskolan.

    Läs mer på avdelningen Skillnader mot andra skolformer.

  • Vad är det för skillnad på folkhögskola och universitet/högskola?

    Folkhögskolan ger inte några akademiska högskolepoäng. På vissa av folkhögskolornas yrkesutbildningar studerar man dock på eftergymnasial nivå och då ställs ofta samma förkunskapskrav som för högskolans kurser, dvs grundläggande behörighet för högskolestudier.

    Läs mer på avdelningen Skillnader mot andra skolformer.

Frågor om behörigheter

  • Hur länge behöver jag gå på folkhögskola för att få behörighet att söka till högskolan?

    Hur många år man behöver studera på folkhögskolans behörighetsgivande kurs - Allmän kurs - för att få grundläggande behörighet enligt folkhögskolans modell beror på dina tidigare studier och arbete.

    Det finns fyra alternativ:
    1) 3 år på folkhögskola
    2) 2 år på folkhögskola om du har 1 års arbetslivserfarenhet efter fullgjord grundskola
    3) 2 år på folkhögskola om du har 1 års gymnasiestudier (ca 800 godkända gymnasiepoäng)
    4) 1 år på folkhögskola om du har 2 års gymnasiestudier (ca 1600 godkända gymnasiepoäng)

    Dessutom måste man ha motsvarande godkänd nivå i tio gymnasiegemensamma kurser för högskolan eller sju gymnasiegemensamma kurser för yrkeshögskolan - dessa kurser kan man studera antingen på folkhögskola, gymnasieskola eller på komvux.

    Var den exakta gränsen går för hur många godkända gymnasiepoäng/kurser man måste ha för att tillgodoräkna sig tidigare gymnasiestudier avgör den aktuella folkhögskolan.

    Läs mer om behörigheter här.

  • Kan man komplettera upp sitt enda IG från gymnasiet på folkhögskolan för att sedan söka in till högskolan?

    Folkhögskolan sätter inga betyg i enstaka kurser. Man kan alltså inte få ett komplett gymnasiebetyg genom att studera på folkhögskola och man kan därmed inte bli grundläggande behörig - enligt gymnasieskolans modell - genom att studera på folkhögskola.

    Om du redan är grundläggande behörig kan du läsa in en enskild kurs för att få särskild behörighet i just detta ämne. Men du får alltså inget betyg i kursen, bara ett behörighetsintyg.

    Det är oftast bara på distans man kan läsa enstaka ämnen, den vanligaste formen på folkhögskola är att man läser ett paket av kurser och teman.

    Är du inte grundläggande behörig och vill bli det - enligt folkhögskolans modell - då måste du studera minst ett helt år på heltid på en behörighetsgivande kurs / allmän kurs. Det är den kortaste tiden. Ett år räcker under förutsättning att du har med dig minst 1600 godkända gymnasiepoäng.

    Läs mer om folkhögskolans behörighetsgivning på dessa sidor »

  • Jag gick aldrig klart gymnasiet och hade många IG. Hur länge måste jag plugga? Kan jag läsa på kvällen eller på distans?

    Du kan komplettera oavslutade gymnasiestudier genom att studera på Allmän kurs/Behörighetsgivande kurs. Folkhögskolan är ett alternativ till komvux. Folkhögskolan är en annan utbildningsform som gör saker på ett lite annorlunda sätt - folkhögskolan sätter inte betyg i enstaka ämneskurser, folkhögskolan har inga gymnasiepoäng eller centrala kursplaner. Men man kan gå på folkhögskola och få samma behörigheter till högskolan eller yrkeshögskolan som man kan få på gymnasiet. Istället för betyg får man ett sammanfattande studieomdöme.

    Läs mer om folkhögskolans behörighetsintygande och studieomdöme.
    Läs mer om Allmän kurs och sök efter Allmänna kurser med olika inriktningar .

    Om du har arbetat i några år kommer det nog att räcka med att du studerar två år på Allmän kurs. Det kan också bero på hur många år du gått på gymnasieskola tidigare eller hur många godkända gymnasiepoäng du har - har du studerat 1 år eller har cirka 800 godkända gymnasiepoäng så studerar du två år på folkhögskola. Har du 2 års studier eller cirka 1600 gymnasiepoäng kan det räcka med 1 år på folkhögskolan. Men det är den folkhögskola som du går på som beslutar om tillgodoräknandet, så kontakta den folkhögskola som intresserar dig och hör hur en studieplanering fram till grundläggande behörighet skulle kunna se ut för just dig. Skicka gärna in dina betyg och arbetsintyg till dem så de har allt underlag för att kunna göra en studieplanering för dig.

    De flesta Allmänna kurser är heltidskurser på dagtid. Några erbjuder Allmän kurs på distans så att du friare kan välja när du studerar. (En del av dessa har några fysiska träffar per termin på skolan, andra kan vara helt på distans.)

  • Jag vill läsa upp mina betyg. Vad kostar det? Jag vill bo på skolan. Kan jag söka studiemedel?

    Har du redan ett godkänt betyg i ett ämne så kan du inte ändra/höja det på folkhögskolan - folkhögskolan sätter nämligen inga betyg i enstaka ämnen! Folkhögskolan kan däremot ge särskilda behörigheter i ämnen som man inte är godkänd i eller inte har läst. Folkhögskolan intygar att du har "kunskaper motsvarande godkänd nivå" i just det ämnet.

    Om du redan har en examen eller slutbetyg från gymnasiet kan du alltså inte påverka ditt medelbetyg genom studier på folkhögskola, men du kan styrka en särskild behörighet i enstaka ämneskurser.

    Men, om du går på folkhögskola 1 år och läser Allmän kurs kan du uppnå grundläggande behörighet via folkhögskolan och söka genom folkhögskolekvoten vid urvalet till högskolan. Det är en särskild urvalsgrupp, där du söker med det studieomdöme du kan få efter 1 års studier på Allmän kurs.

    Du bör dock vara medveten om att du inte prioriteras vid antagningen till folkhögskolans Allmänna kurs om du redan har ett fullständigt betyg. Vissa skolor tar inte alls in personer som redan har grundläggande behörighet till högskolan.

    Fattas det flera av de särskilda behörigheter som krävs just till det program du vill läsa vidare inom så kan det ändå vara värt att söka. Du har då en bra anledning att läsa Allmän kurs trots att du kanske redan har den grundläggande behörigheten.

    Själva undervisningen kostar ingenting på folkhögskola, däremot så kan du få betala för lunch, material, studieresor m.m. Bor du på skolans internat så betalar du för det. Vad du behöver betala för och hur mycket skiljer sig från skola till skola och kurs till kurs, därför kan jag inte ge dig ett generellt svar utan du får vända dig till den skola som du är intresserad av att gå på.

    Om du går Allmän kurs så kan du söka studiemedel hos CSN från och med höstterminen det året som du fyller 20 år. Innan dess kan du få studiehjälp och inackorderingstillägg om du bor på skolans internat.

    Mer om grundläggande behörighet »
    Allmän kurs »
    Folkhögskolans urvalsgrupp »
    Studiehjälp och studiemedel »

  • Jag behöver läsa kemi, fysik och biologi. Kan jag göra det hos er?

    Ja, men det är bara ett 10-tal folkhögskolor som erbjuder de naturvetenskapliga ämneskurserna i sin Allmänna kurs/behörighetsgivande kurs. En del studerar dessa utspritt på flera år, en del erbjuder koncentrationsläsning motsvarande naturvetenskapligt basår. Du hittar dem alla via denna länk.

     Du kan också kontakta komvux i din hemkommun för att få veta hur en komplettering via dem skulle kunna se ut. Så kan du jämföra vilken utbildningsform som passar dig bäst.

    Folkhögskolans behörighetsintygande

    Studieomdöme

    Folkhögskolans urvalsgrupp

     

     

Frågor om kurser

  • Hur hittar jag alla sommarkurser som ges på folkhögskolorna?

    Du hittar alla sommarkurser genom att använda sökfunktionen här på folkhögskola.nu. Klicka här för att komma till en färdig sökning med en lista över alla sommarkurser »

    I högerkolumnen på söksidan kan du göra olika val för att begränsa din sökning. Till exempel kan du välja ett visst ämnesområde, ett län eller en viss folkhögskola. Efterhand som du gör val i högerkolumnen minskar antalet träffar i listan.

    Vi rekommenderar att du gör några val för att avgränsa och få fram just de kurser du är intresserad av. Annars får du väldigt många träffar och det blir svårt att få någon översikt.

    Det finns också en tryckt Sommarkurskatalog som man kan beställa eller ladda ner som PDF på sidan Tryckt material.

  • Vilka olika typer av kurser finns det inom folkhögskolan?

    De olika kurstyperna på folkhögskolan är Behörighetsgivande / Allmän kurs, Profilkurser, Yrkesutbildningar, Distanskurser och Korta kurser / Sommarkurser.

    Läs mer om de olika kurstyperna här »

  • Jag har gått särskola, vad kan jag studera på folkhögskola?

    söksidan kan du söka efter kurser anpassade för dig som har gått i särskola. Till höger på sidan kan du klicka på rubriken "Funktionsnedsättning" och sedan välja "Utvecklingsstörning".

    Här kommer du till en färdig sådan sökning »

    Du kan också söka övriga kurser, men de är inte särskilt anpassade för personer som tidigare har gått särskola. Om du är osäker så kontakta den skola du är intresserad av så kan ni tillsammans komma fram till om kursen du är intresserad av passar just dig.

  • Vilka folkhögskolor är bra på att ge vuxna med ADHD möjlighet att läsa in gymnasiet?

    Börja med att kolla under rubriken "Neuropsykiatriska funktionshinder". De flesta av kurserna under den rubriken vänder sig till studerande med Aspergers syndrom, men där finns en del annat också.

    Därefter kollar du under rubriken "Långsammare studietakt". Under den rubriken hittar du kurser som inte vänder sig till en specifik målgrupp men där man är beredd att ge utökat stöd i någon form.

    Komplettera med att välja typ av kurs under rubriken "Kurstyp". För en studerande som ska komplettera gymnasiekunskaper väljer du  "Behörighetsgivande kurs" (för där hittar du alla Allmänna kurser), för andra kan du välja "Profilkurs".

    Komplettera ytterligare om det finns speciella önskemål vad gäller VAR i Sverige man vill studera, om man vill bo på internat etc. men ju fler val du gör, ju färre träffar ....

    Därefter föreslår jag att du  tar direktkontakt med de folkhögskolor som verkar passa bäst då gruppen med diagnosen ADHD är ganska heterogen och behovet av stöd kan variera mycket.

  • Varför står det "Eftergymnasial" vid vissa kurser?

    Dessa kurser är yrkesutbildningar på en eftergymnasial nivå. Det betyder att det studiemedel man använder för detta är från det antal högskoleterminer man har rätt till. De flesta andra kurser är på gymnasienivå. 

  • Jag läser SFI B nu och vill fortsätta hos er. Min kusin kan ingen svenska alls, kan hon lära sig det på folkhögskola?

    Är det bara mer svenska du vill läsa, så kan du söka till en invandrarkurs. Du hittar dem via den här länken: Invandrarkurser, Kurser för nya svenskar

    Eller vill du läsa Allmän kurs så att du får gymnasiekompetens och kan söka till högskola/yrkeshögskola? Då kan du på många folkhögskolor läsa Svenska som andraspråk. Då läser du även engelska, matematik, samhällskunskap med flera ämnen.

    De flesta folkhögskolor vill att man ska ha läst lite SFI innan man börjar på folkhögskolans Invandrarkurs, så om din kusin vill lära sig svenska så är det bra att först vända sig till den kommun hon bor i och läsa på SFI.  Vissa folkhögskolor anordnar också SFI – man söker till kommunens SFI men anger att man önskar studera den på folkhögskola.

    Läs mer om SFI här »

  • Mitt barnbarn har fått diagnosen ADHD. Kan ni hjälpa henne?

    Det finns säkert många folkhögskolor som gärna tar emot ditt barnbarn, men det finns inga kurser som är särskilt för personer som har ADHD. Detta beror på att gruppen med diagnosen ADHD är ganska heterogen och behovet av stöd kan variera mycket.

    Det finns kurser som riktar sig till personer med neuropsykiatriska funktionshinder, men de flesta av dem fokuserar på studerande med Aspergers syndrom.

    Kurser för studerande med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning »

    Några skolor har kurser som är registrerade under rubriken "Långsammare studietakt". Det är kurser som inte vänder sig till en specifik målgrupp, men där man är beredd att ge utökat stöd i någon form.

    Kurser med långsammare studietakt

    Hittar ni en skola/kurs som intresserar er och som inte återfinns i länkarna ovan så tveka inte att kontakta även dem. De flesta folkhögskolorna är vana vid deltagare som inte klarade av gymnasiet och som av en eller annan anledning behöver extra stöd och en ny start. Studieformerna och pedagogiken på folkhögskola skiljer sig en hel del från gymnasiet.

  • Jag vill gå en yrkesutbildning och jobba med människor. Kan jag göra det även om jag inte blev godkänd i matten på gymnasiet? 

    På folkhögskola finns det yrkesutbildningar både på gymnasienivå och på eftergymnasial nivå.

    Om du inte har klarat matten så är du inte direkt behörig till kurserna på eftergymnasial nivå eftersom de har gymnasiekompetens som antagningskrav. Men, det kan ändå vara en idé att söka om du skulle hitta en kurs på eftergymnasial nivå som du gärna skulle vilja gå. Folkhögskolorna bestämmer nämligen själva vilka de tar in och de gör en samlad bedömning. Kanske är det möjligt för dig att läsa in matten vid sidan om. Ring och prata med skolan!

    Yrkesutbildningar på gymnasienivå har vanligtvis inte gymnasiekompetens som ett krav - så dem kan du söka.

    Observera att det kan finnas skolor som har valt att lägga till ytterligare antagningskrav än de generella som nämnts ovan. Ring då och prata med skolan! Kanske har du erfarenheter som kan motsvara deras antagningskrav.

    Läs mer om yrkesutbildningar på folkhögskola här »

Frågor om internatboende

Frågor om utländska kursdeltagare

  • Kan man gå på folkhögskola utan permanent uppehållstillstånd i Sverige?

    En folkhögskola kan bara få statsbidrag för en deltagare som har uppehållstillstånd i Sverige.

    Om det är en asylsökande kan personen delta i kursen om exempelvis kommunen betalar för platsen eller om folkhögskolan väljer att anta den studerande utan statsbidrag.

    Läs mer om kursdeltagare från icke EU/EES-land här »

  • Finns det någon möjlighet för en person som är papperslös att studera vid någon folkhögskola?

    En folkhögskola kan inte få statsbidrag från Folkbildningsrådet för en studerande som saknar uppehållstillstånd i Sverige.

    En enskild folkhögskola kan däremot själva bestämma om de vill ta emot en studerande som de inte kan få statsbidrag för. Skolan (eller huvudmannen/ägaren) får då själv stå för kostnaden.

    Eftersom detta i så fall sköts av den enskilda skolan kan vi tyvärr inte svara på om det finns någon folkhögskola som tar emot papperslösa.

    Läs mer om kursdeltagare från icke EU/EES-land här »

     

Ställ din egen fråga i formuläret nedan

Om du undrar över något som du inte kan hitta svar på, så är du välkommen att ställa din egen fråga till oss här.

Vilka svarar?
Det är vi på Folkhögskolornas informationstjänst som svarar på dina frågor, oftast vår studie- och yrkesvägledare Agneta Wallin.

Hur gör jag?
Skriv in ditt namn och din e-postadress. Titta gärna extra noga, så att din e-postadress är korrekt angiven, annars kan vi inte svara dig! Skriv sedan in din fråga och tryck på skicka. Du får normalt svar inom en vecka.

Om vi tror att din fråga kan vara intressant för fler, så publicerar vi den kanske här på webbplatsen. Men först tar vi bort alla personliga uppgifter, så klart.

Obligatoriska fält *