"Min självkänsla stärktes på folkhögskolan"
I Forsa folkhögskolas nya serie ”Deltagarberättelser” berättar före detta deltagare om sin tid på folkhögskola.
1971 började jag som 19-åring allmän linje på Forsa folkhögskola.
Betygen från grundskolan var så dåliga att de inte räckte till för att söka in på förskollärarseminariet, vilket var min framtidsplan.
Vilken skillnad det blev när jag kom till Forsa och fick lärare om intresserade sig för varje enskild elev och våra olika förutsättningar. Där väcktes min läs- och skrivlust och mitt intresse för historia.
Att leva tillsammans med andra elever i olika åldrar, nationaliteter, funktionsnedsättningar och livserfarenheter på elevhemmet har betytt mycket för mig genom livet. Jag lärde mig hur berikande det är med våra olikheter. Det har jag haft stor nytta av både privat och i arbetslivet.
Kultur och skapande var också en viktig del på Forsa. Vi spelade teater och lyssnade på klassisk musik liggande på golvet i aulan. Folkmusiken var också ett viktigt inslag i musikundervisningen och den som ville kunde lära sig att dansa folkdans. Tillsammans med eleverna på textillinjen lärde jag mig dreja och batikfärga.
Till och med idrotten var rolig på Forsa. Jag som hatade gymnastiken i grundskolan deltog med liv och lust i träning, volleyboll och olika vintersporter.
Men det viktigaste av allt var att min självkänsla stärktes, när jag genom lärarnas förtjänst upptäckte mina egna resurser.
Jag brukar säga att de två åren på Forsa folkhögskola har varit de viktigaste i mitt liv!