Lärare i folkhögskola: ”Vi förändrar människors liv”
Lärare på folkhögskola påverkar inte bara sina deltagares framtid, utan också samhällets. Möt två av Åsas folkhögskolas lärare och ta del av deras drivkrafter, syn på folkbildning och vad som gör deras jobb så meningsfullt.
En gång om året, den första onsdagen i september, infaller Sveriges lärares dag. Lärarfacket försöker då tränga genom mediebruset för att uppmärksamma det viktiga, samhällsbärande arbete deras medlemmar gör: från förskola till universitet – och i folkhögskola däremellan.
På Region Sörmlands folkhögskola Åsa i Sköldinge finns drygt 30 lärare i olika kursbefattningar. En av de senast anställda är Dennis Aldelöv, som undervisar i Studiemotiverande folkhögskolekurs. Han jobbade tidigare som snickare, men ville ha ett mer socialt arbete och skolade om sig.
Annelie Strindberg har i flera år jobbat på Åsa som musiklärare och kurssamordnare. När hon gick på gymnasiet blev hon så inspirerad av sin sångpedagog Birgitta Spetz att hon ville välja samma yrkesbana. ”Hon verkade ha världens bästa jobb”, som Annelie beskriver det.
De två lärarnas väg in i yrket ser sålunda olika ut. Deras främsta drivkrafter och synen på läraryrkets fördelar är dock snarlika.
Dennis lyfter särskilt möjligheten att få följa andra människors framsteg och se dem växa.
– Ingen dag på jobbet är riktigt den andra lik. Det är fantastiskt att få se människor utvecklas, våga mer och upptäcka att de faktiskt kan saker som de kanske inte själva trodde att de kunde. Vi förändrar verkligen människors livssituationer.
Annelie framhåller förmånen att få möta och ta del av sina kursdeltagares musikaliska kreativitet.
– Det är det allra bästa med mitt jobb: att få förvalta och utveckla deltagarnas kreativitet, så att var och en får med sig så många nycklar som möjligt för att kunna verka som musiker i framtiden.
Hennes första lärarjobb var på gymnasiet. I den skolformen kände hon sig hämmad av kravet på prestation och betygsättning. Det lade sig som en våt filt över hennes engagemang för sångeleverna.
– På folkhögskola finns inte bedömningsmomentet, utan det är deltagarens personliga utvecklingsprocess som är det viktiga, säger Annelie.
Dennis skaffade sig behörighet till lärarutbildningen genom att plugga på folkhögskola – faktiskt på Åsa där han nu har sitt första lärarjobb.
– För mig är det något väldigt fint med folkhögskolans syn på människor, att man inte bara ser en deltagare och hens resultat, utan hela människan och den utveckling som sker, säger han.
Sveriges lärares dag är inte enbart ett tillfälle att visa på lärarnas viktiga insatser för individen, samhället och demokratin. Dagen handlar också om att ställa krav på politiska beslutsfattare och arbetsgivare.
Mycket finns att göra för att förbättra lärarnas yrkesvillkor. Hur mycket eller lite resurser skolan får, påverkar direkt lärarnas möjlighet att ge elever eller deltagare de bästa förutsättningarna för kunskap, bildning och progress.
För musikkursens del, skulle Annelie önska att Åsas huvudman investerade i ett kulturhus. Musikkursens nuvarande lokaler är inte anpassade till verksamheten.
Hon framhåller också behovet av en större ekonomisk trygghet för sig och sina kollegor.
– En mer långsiktig och tryggare finansiering skulle ge oss en större trygghet.
Dennis vill att folkhögskolans roll i samhället ska ges ett större erkännande.
– Många gånger möts jag av fördomar och föreställningar om folkhögskolan som inte alls stämmer överens med det jag själv upplever. Folkhögskolan förtjänar att ses för vad den faktiskt är, och för det värde den skapar för både deltagarna och samhället i stort.