Folkbildning på schemat ska stärka delaktigheten
Att fördjupa kunskaperna om Förintelsen eller diskutera sopsortering över en fika. Det ena bidrar lika väl som det andra till delaktighet i samhället och stärkt demokrati. Därför våras det för Folkbildning på schemat på Åsa folkhögskola.
Vid vårterminens start fick kursdeltagarna ett nytt ämne. Två timmar i veckan är det ”Folkbildning på schemat” på skolan i sörmländska Sköldinge.
Ett liknande tema har funnits förut, men låg då utanför schemat och enbart inriktat på gemensamma aktiviteter. Det var dock sällan alla kunde delta, då aktiviteterna krockade med lektionspass. Sedan kom pandemin och satte stopp.
Nu görs ett omtag. Denna gång är temat integrerat i timplanen. Två gånger i månaden ska deltagare från olika kurser mötas i samarbeten.
– Det är viktigt för att hålla ihop hela skolan. Till exempel vill kanske Allmän kurs samarbeta i en aktivitet med musikkursen, eller musik med danskurserna. Möten med andra människor är en viktig sak. Att gå till exempel danskursen är mer än så – det är att gå på folkhögskola, att träffa och umgås med andra, säger skolans studierektor Lena Rosén Schlaug.
Under vårterminen planeras för sådana kursöverskridande aktiviteter till exempel inför Internationella kvinnodagen och kring teman som hållbarhet och inkludering.
– Tyvärr dömer vi så fort andra utifrån utseende eller bakgrund. Därför behöver vi möten med andra människor och deras erfarenheter. Det berikar oss. Att sitta ner i fikagrupper och prata kring ett ämne låter kanske banalt. Men det har visat sig vara effektivt, säger studierektorn.
De gemensamma aktiviteterna ska varvas med folkbildande verksamhet inom respektive kurs. Till exempel har Allmän kurs Saga gjort ett arbete om Förintelsen. Deltagarna fick se faktafilmer om nazisternas folkmord. Läraren Linus Larsson berättade mer utifrån bilder han tagit vid egna besök på olika koncentrationsläger.
Lektionspasset åskådliggjorde hur demokratin i 1930-talets Tyskland avskaffade sig själv tills bara diktatur återstod. Då var det försent att agera eller att förhindra nazistpartiets försök att uppnå sitt slutgiltiga mål: förintelsen av Europas alla judar.
– Det är förbluffande att se hur det kunde gå från ett demokratiskt val till detta på så kort tid, säger Linus Larsson.
I kursens arbete med ämnet, belystes också huruvida det finns paralleller mellan Hitlers maktövertagande och nutida exempel som de politiska framgångarna för Trump och Brexitrörelsen.
En av deltagarna, Blerta Topallaj, lyfter fram likheterna mellan dåtidens och nutidens propagandamaskineri.
– Hur man skyller på andra. Jag tänker på Putin, som pekar på ukrainarna och påstår att det är de som mördar ryssarna. Det är ett slags manipulation.
Läraren Tamara Yaromenak Karlsson instämmer:
– Om man inte utbildar sig, inte lär sig, inte pratar om sådana saker, är man i riskzonen för att falla offer för sådan propaganda.
– Vaccinet mot propaganda är folkbildning, tycker Linus Larsson.
Folkbildning på schemat utgår från de fyra mål som staten satt upp för att stödja svensk folkbildning. Målen syftar ytterst till att utveckla demokratin. Vad aktiviteterna på Åsa folkhögskola framgent ska innehålla avgörs av kursdeltagarnas engagemang och önskemål, påpekar Lena.
– Det är vi tillsammans som bestämmer. Det är därför jättebra att kursdeltagarna kommer med idéer om aktiviteter, säger Lena Rosén Schlaug.
Några förslag som kommit upp är arbeten kring droger, RFSU:s arbete och att starta samtalsgrupper med fria diskussioner kring olika ämnen. Manar Seif på Allmän kurs tillägger:
– Jag vill veta mer om skolsystemet och hur det ser ut om jag vill studera vidare. Det är helt annorlunda här än i mitt hemland, och jag tycker det är svårt att förstå vilka möjligheter jag har i Sverige.