gladatjejer_lilafilter.jpg

FAQ - Vanliga frågor och svar

Vi får många frågor om att studera på folkhögskola och här har vi samlat de vanligaste.

Hittar du inte svar på dina frågor här, så är du välkommen att kontakta oss via mail eller telefon. Du får normalt svar inom en vecka.

Frågor om ansökan

  • Hur söker jag till folkhögskola?

    Du ansöker direkt till den folkhögskola du vill gå på. Kontakta skolan för att ta reda på hur du ska göra och vad ansökan ska innehålla. Söker du kurser på flera folkhögskolor måste du skicka en ansökan till varje skola. Varje folkhögskola ansvarar för sin egen för antagning, det finns alltså inte någon central antagningsenhet.

    Här på folkhögskola.nu kan du ansöka till vissa kurser genom att klicka på knappen "Ansök här", och fylla i ett formulär. Knappen finns på den aktuella kursens egen sida på denna webbplats. Alla skolor använder sig dock inte av denna möjlighet.

    Läs mer om ansökan här »

  • När är sista datum att söka?

    De olika folkhögskolorna har olika ansökningsdatum och kurserna startar också på olika datum. Här på folkhögskola.nu står det angivet vid varje kurs när sista ansökningsdatum är och när kursen startar. 

    Varje folkhögskola ansvarar också för sin egen för antagning och du ansöker direkt till varje folkhögskola.

    Läs mer om ansökan här »

  • Finns det platser kvar på någon kurs?

    Ja, det kan finnas lediga platser på en del folkhögskolekurser, särskilt i början av terminerna. Hör av dig till den aktuella skolan och fråga dig för. 

    På sidan Sök kurser kan du leta efter kurser och filtrera efter dina behov. Du kan filtrera och välja att enbart visa kurser med Lediga platser.

    Vill du ha hjälp med att hitta en kurs eller en folkhögskola som passar dig är du välkommen att kontakta oss på tel 08-796 00 50, e-post info@folkhogskola.nu.

  • Vilka bilagor ska jag bifoga till min ansökan?

    Ofta vill folkhögskolorna ha betyg och intyg från skolor och arbete, personligt brev om dig själv, varför du söker och vad du vill ha ut av din tid på folkhögskolan, arbetsprover till många av de mer kreativa kurserna och personbevis.

    Många skolor intervjuar de sökande – antingen på plats eller i telefon. Detta är ett tillfälle för dig att få fördjupad information om skolan och kursen – så passa på att ställa alla de frågor som du har om kursen. Varje skola beslutar självständigt om sina urvalskriterier.

    Läs mer om ansökan här »

Frågor om utbildningsformen folkhögskola

  • Vad kostar det att gå på folkhögskola?

    Själva undervisningen på folkhögskolan är avgiftsfri. Däremot får deltagare betala för kurslitteratur, studiematerial, studieresor, lunch m.m. De som väljer att bo på internat betalar även för kost och logi. Kostnaderna varierar mellan olika skolor beroende bl.a. på rumsstandard och antal måltider. Som riktvärde anges ca 4 500 kronor/månad för internatboende.

    Läs mer på avdelningen Kostnader på folkhögskola.

  • Kan jag söka studiemedel (CSN) för att gå på folkhögskola?

    Ja, när man studerar på folkhögskola har man möjlighet att söka statligt studiestöd hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). Hur mycket och hur länge man får studiestöd beror på flera olika saker. 

    Läs mer på avdelningen Studiestöd (CSN).

    Till CSN:s snabbguide om studiemedel.

  • Får jag betyg på folkhögskolan?

    Nej, folkhögskolan ger inga betyg i enskilda ämnen utan har ett eget bedömningssystem. Du som studerar på behörighetsgivande kurs (Allmän kurs) kan få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av studieförmågan. Detta grundar sig på en gemensam bedömning som görs av alla dina lärare på skolan.

    Du kan också få ett behörighetsintyg där folkhögskolan intygar att du har uppnått en viss behörighet i ett ämne.

    Läs mer på avdelningen Studieomdöme och behörighetsintyg.

  • Kan folkhögskolan ta emot mig som är sexton år?

    Ja, men bara om hemkommunen betalar utbildningsplatsen på folkhögskolan.

    Folkhögskolorna får nämligen inget statsbidrag för studerande på Allmän kurs förrän det år de fyller 18 år. Kommunen har ansvar att erbjuda utbildning för 16-17-åringar.

    Hemkommunen kan köpa en plats på en folkhögskola, d.v.s. ger folkhögskolan ett uppdrag inom ramen för ett Introduktionsprogram på gymnasieskolan. Detta blir då en uppgörelse mellan kommunen och den enskilda folkhögskolan. Vänd dig till den gymnasieskola/rektor som ansvarar för introduktionsprogrammet  i din hemkommun och hör med dem om de är villiga till en sådan lösning. Det är vanligare med 17-åringar på folkhögskola än 16-åringar.

    På folkhögskolans Profilkurser/Särskilda kurser finns ingen centralt fastställd minimiålder utan där avgör varje folkhögskola själva. Men det är vanligt att det är 18 år som gräns även på dessa.

    Läs mer under Åldersgränser på folkhögskola.

Frågor om behörigheter

  • Hur länge behöver jag gå på folkhögskola för att få behörighet att söka till högskolan?

    Hur många år man behöver studera på folkhögskolans behörighetsgivande kurs - Allmän kurs - för att få grundläggande behörighet enligt folkhögskolans modell beror på dina tidigare studier och arbete.

    Det finns fyra alternativ:

    1) 3 år på folkhögskola 
    2) 2 år på folkhögskola om du har 1 års arbetslivserfarenhet efter fullgjord grundskola
    3) 2 år på folkhögskola om du har 1 års gymnasiestudier (ca 800 godkända gymnasiepoäng)
    4) 1 år på folkhögskola om du har 2 års gymnasiestudier (ca 1600 godkända gymnasiepoäng)

    Dessutom måste man ha motsvarande godkänd nivå i tio gymnasiegemensamma kurser för högskolan eller sju gymnasiegemensamma kurser för yrkeshögskolan - dessa kurser kan man studera antingen på folkhögskola, gymnasieskola eller på komvux.

    Var den exakta gränsen går för hur många godkända gymnasiepoäng/kurser man måste ha för att tillgodoräkna sig tidigare gymnasiestudier avgör den aktuella folkhögskolan.

    Läs mer om behörigheter här.

  • Kan man komplettera upp sitt enda IG från gymnasiet på folkhögskolan för att sedan söka in till högskolan?

    Folkhögskolan sätter inga betyg i enstaka kurser. Man kan alltså inte få ett komplett gymnasiebetyg genom att studera på folkhögskola och man kan därmed inte bli grundläggande behörig - enligt gymnasieskolans modell - genom att studera på folkhögskola.

    Om du redan är grundläggande behörig kan du läsa in en enskild kurs för att få särskild behörighet i just detta ämne. Men du får alltså inget betyg i kursen, bara ett behörighetsintyg.

    Det är oftast bara på distans man kan läsa enstaka ämnen, den vanligaste formen på folkhögskola är att man läser ett paket av kurser och teman.

    Är du inte grundläggande behörig och vill bli det - enligt folkhögskolans modell - då måste du studera minst ett helt år på heltid på en behörighetsgivande kurs / allmän kurs. Det är den kortaste tiden. Ett år räcker under förutsättning att du har med dig minst 1600 godkända gymnasiepoäng.

    Läs mer på avdelningen Behörigheter.

  • Jag gick aldrig klart gymnasiet och hade många IG. Hur länge måste jag plugga? Kan jag läsa på kvällen eller på distans?

    Du kan komplettera oavslutade gymnasiestudier genom att studera på Allmän kurs/Behörighetsgivande kurs. Folkhögskolan är ett alternativ till komvux och fungerar som en annan utbildningsform, som gör saker på ett lite annorlunda sätt.

    Folkhögskolan sätter inte betyg i enstaka ämneskurser och har inga gymnasiepoäng eller centrala kursplaner. Men man kan gå på folkhögskola och få samma behörigheter till högskolan eller yrkeshögskolan som man kan få på gymnasiet. Istället för betyg får man ett sammanfattande studieomdöme.

    Läs mer på avdelningen Behörigheter.

    Om du har arbetat i några år kommer det nog att räcka med att du studerar två år på Allmän kurs. Det kan också bero på hur många år du gått på gymnasieskola tidigare eller hur många godkända gymnasiepoäng du har - har du studerat 1 år eller har cirka 800 godkända gymnasiepoäng så studerar du två år på folkhögskola. Har du 2 års studier eller cirka 1600 gymnasiepoäng kan det räcka med 1 år på folkhögskolan. Men det är den folkhögskola som du går på som beslutar om tillgodoräknandet, så kontakta den folkhögskola som intresserar dig och hör hur en studieplanering fram till grundläggande behörighet skulle kunna se ut för just dig. Skicka gärna in dina betyg och arbetsintyg till dem så de har allt underlag för att kunna göra en studieplanering för dig.

    De flesta allmänna kurser är heltidskurser på dagtid. Några erbjuder Allmän kurs på distans så att du friare kan välja när du studerar. (En del av dessa har några fysiska träffar per termin på skolan, andra kan vara helt på distans.)

    Sök kurser här.

  • Jag vill läsa upp mina betyg. Kan jag göra det på folkhögskola?

    Har du redan ett godkänt betyg i ett ämne så kan du inte ändra/höja det på folkhögskolan - folkhögskolan sätter nämligen inga betyg i enstaka ämnen. Folkhögskolan kan däremot ge särskilda behörigheter i ämnen som man inte är godkänd i eller inte har läst. Folkhögskolan intygar att du har "kunskaper motsvarande godkänd nivå" i just det ämnet.

    Om du redan har en examen eller slutbetyg från gymnasiet kan du alltså inte påverka ditt medelbetyg genom studier på folkhögskola, men du kan styrka en särskild behörighet i enstaka ämneskurser. Men, om du går på folkhögskola 1 år och läser Allmän kurs kan du uppnå grundläggande behörighet via folkhögskolan och söka genom folkhögskolekvoten vid urvalet till högskolan. Det är en särskild urvalsgrupp, där du söker med det studieomdöme du kan få efter 1 års studier på Allmän kurs.

    Du bör dock vara medveten om att du inte prioriteras vid antagningen till folkhögskolans allmänna kurs om du redan har ett fullständigt betyg. Vissa skolor tar inte alls in personer som redan har grundläggande behörighet till högskolan.

    Fattas det flera av de särskilda behörigheter som krävs just till det program du vill läsa vidare inom så kan det ändå vara värt att söka. Du har då en bra anledning att läsa Allmän kurs trots att du kanske redan har den grundläggande behörigheten.

    Mer om grundläggande behörighet.
    Folkhögskolans urvalsgrupp.

Frågor om kurser

Frågor om internatboende

Frågor om utländska kursdeltagare