Tjej ler i klassrum.

FAQ - Vanliga frågor och svar

Vi får många frågor om att studera på folkhögskola och här har vi samlat de vanligaste.

Om du inte hittar svar på dina frågor här, så är du välkommen att kontakta oss via mejl eller telefon.

Frågor om ansökan

  • Hur söker jag till folkhögskola?

    Du ansöker direkt till den folkhögskola du vill gå på.  Söker du kurser på flera folkhögskolor måste du skicka en ansökan till varje skola. Varje folkhögskola ansvarar för sin egen för antagning, det finns alltså ingen gemensam antagningsenhet.

    Här på folkhögskola.nu hittar du till kursens ansökningsformulär genom att klicka på knappen "Ansök här". Knappen finns på den aktuella kursens egen sida på denna webbplats om ansökan är öppen.

    Står det istället ”Ansökan stängd” kan du kontakta skolan direkt för mer information.

    Läs mer om ansökan här »

  • När är sista datum att söka till folkhögskola?

    De olika folkhögskolorna har olika ansökningsdatum och kurserna startar också på olika datum. Här på folkhögskola.nu står det på varje kurs när sista ansökningsdatum är och när kursen startar. 

    Varje folkhögskola ansvarar för sin egen för antagning och du ansöker direkt till varje folkhögskola.

    Läs mer om ansökan här »

  • Finns det platser kvar på någon kurs?

    Även om terminen har börjat kan det finnas lediga platser på en del folkhögskolekurser, särskilt i början av terminerna. Hör av dig till den aktuella skolan och fråga.

    På sidan Sök kurser kan du leta efter kurser och filtrera efter dina behov. Du kan filtrera och välja att enbart visa kurser med Lediga platser.

    Vill du ha hjälp med att hitta en kurs eller en folkhögskola som passar dig är du välkommen att kontakta oss på tel 08-796 00 50, e-post info@folkhogskola.nu.

  • Vilka bilagor ska jag bifoga till min ansökan?

    Det beror på vilken kurs och vilken folkhögskola du vill söka till.

    Varje skola bestämmer själv sina kriterier för sökande. Sök på den kursen du vill gå här på folkhögskola.nu för att hitta mer information om hur du går till väga för att söka just den kursen. 

    Det är vanligt att folkhögskolorna vill se dina betyg och intyg från tidigare studier och/eller arbete. Många vill även ha ett ett personbevis. Det är också vanligt att de vill att du skriver ett personligt brev där du berättar om dig själv, varför du söker och vad du vill ha ut av din tid på folkhögskolan. Skolor mer mer kreativa kurser frågar även ofta om arbetsprov vid ansökan.

    Många skolor intervjuar de sökande, antingen på plats eller över telefon. Detta är ett tillfälle för dig att få mer information om skolan och kursen. Så passa på att ställa alla frågor du har under detta tillfälle.

    Läs mer om ansökan här »

Frågor om utbildningsformen folkhögskola

  • Vad kostar det att gå på folkhögskola?

    Själva undervisningen på folkhögskolan är kostnadsfri. Däremot kan du behöva betala för kurslitteratur, studiematerial, studieresor och lunch.

    Du som väljer att bo på internat betalar även för kost och logi. Kostnaderna varierar mellan olika skolor beroende bland annat på rumsstandard och antal måltider. Som riktvärde anges cirka 4 500 kronor per månad för internatboende.

    Folkhögskolan är skyldig att informera dig om alla eventuella obligatoriska kostnader.

    Läs mer på avdelningen Kostnader på folkhögskola.

  • Kan jag söka studiemedel (CSN) för att gå på folkhögskola?

    Ja. När du studerar en lång kurs (längre än tre veckor) på folkhögskola har du möjlighet att få studiemedel från Centrala studiestödsnämnden, CSN. Hur mycket pengar du får och hur länge du kan få det beror på olika saker, till exempel hur gammal du är eller hur länge du har studerat tidigare.

    Läs mer på avdelningen Studiestöd (CSN).

    Till CSN:s snabbguide om studiemedel.

  • Får jag betyg på folkhögskolan?

    Nej. Folkhögskolor ger inga betyg i enskilda ämnen utan har ett eget system. Studerar du på Allmän kurs i minst ett år kan du få ett studieomdöme. Det är en siffra 1-4 som är en bedömning av din studieförmåga. Detta grundar sig på en gemensam bedömning som görs av alla dina lärare på skolan.

    Du kan också få ett behörighetsintyg där folkhögskolan intygar att du har uppnått en viss behörighet i ett ämne.

    Läs mer på avdelningen Studieomdöme och behörighetsintyg.

  • Kan folkhögskolan ta emot mig som är under 18 år?

    Grundprincipen är att du kan börja studera på folkhögskola tidigast året du fyller 18 år. 

    Vissa folkhögskolan kan dock välja att göra undantag. De bestämmer själva om de vill ta in en deltagare under 18 år trots att de inte får statsbidrag för det.

    Är du under 18 år och vill gå på folkhögskola är det alltid bäst att ta kontakt direkt med den aktuella folkhögskolan.

    Läs mer under Åldersgränser på folkhögskola.

Frågor om behörigheter

  • Hur länge behöver jag gå på folkhögskola för att få behörighet att söka till högskolan?

    Hur många år du behöver studera på Allmän kurs, folkhögskolans behörighetsgivande kurs, beror på dina tidigare studier och arbete.

    Det finns fyra alternativ:

    1) 3 år på folkhögskola 
    2) 2 år på folkhögskola om du har 1 års arbetslivserfarenhet efter fullgjord grundskola
    3) 2 år på folkhögskola om du har 1 års gymnasiestudier (ca 800 godkända gymnasiepoäng)
    4) 1 år på folkhögskola om du har 2 års gymnasiestudier (ca 1600 godkända gymnasiepoäng)

    Dessutom måste du ha motsvarande godkänd nivå i tio gymnasiegemensamma kurser för högskolan eller sju gymnasiegemensamma kurser för yrkeshögskolan. Dessa kurser kan du studera antingen på folkhögskola, gymnasieskola eller på komvux.

    Var den exakta gränsen går för hur många godkända gymnasiepoäng/kurser du behöver ha för att tillgodoräkna dig tidigare gymnasiestudier avgörs av den folkhögskola som du söker till.

    Läs mer om behörigheter här.

  • Kan jag komplettera mitt enda IG/F från gymnasiet på folkhögskolan för att sedan söka in till högskolan?

    Folkhögskolan sätter inga betyg i enstaka kurser. Du kan alltså inte få ett komplett gymnasiebetyg genom att studera på folkhögskola. Det går därmed inte bli grundläggande behörig enligt gymnasieskolans modell genom att studera på folkhögskola.

    Om du redan är grundläggande behörig kan du läsa in en enskild kurs för att få särskild behörighet i just detta ämne. Men du får alltså inget betyg i kursen, bara ett behörighetsintyg.

    Det är oftast bara på distans du kan läsa enstaka ämnen, den vanligaste formen på folkhögskola är att läsa ett paket av kurser och teman.

    Är du inte grundläggande behörig och vill bli det enligt folkhögskolans modell måste du studera minst ett helt år på heltid på Allmän kurs, folkhögskolans behörighetsgivande kurs.

    Det är den kortaste tiden. Ett år räcker under förutsättning att du har med dig minst 1600 godkända gymnasiepoäng sedan tidigare.

    Läs mer på avdelningen Behörigheter.

  • Jag gick aldrig klart gymnasiet och hade många IG/F. Hur länge måste jag plugga? Kan jag läsa på kvällen eller på distans?

    Du som missat hela eller delar av gymnasiet kan gå på folkhögskolans Allmän kurs. Folkhögskolan är ett alternativ till komvux och är en annan utbildningsform, där studierna fungerar på ett annat sätt än på gymnasiet.

    Folkhögskolan sätter inte betyg i enstaka ämneskurser, har inga centrala kursplaner eller ger gymnasiepoäng. Men du kan gå på folkhögskola och få samma behörigheter till högskolan eller yrkeshögskolan som du kan få på gymnasiet. Istället för betyg får ges ett sammanfattande studieomdöme.

    Läs mer på avdelningen Behörigheter.

    Om du har arbetat i några år kommer det nog att räcka med att du studerar två år på Allmän kurs. Det kan också bero på hur många år du gått på gymnasieskola tidigare eller hur många godkända gymnasiepoäng du har.

    Har du studerat ett år eller har cirka 800 godkända gymnasiepoäng så studerar du två år på folkhögskola. Har du två års studier eller cirka 1 600 gymnasiepoäng kan det räcka med ett år på folkhögskola.

    Men det är den folkhögskola som du går på som gör den bedömningen. Så kontakta den folkhögskola som intresserar dig och fråga hur en studieplanering fram till grundläggande behörighet skulle kunna se ut för just dig. Skicka gärna in dina betyg och arbetsintyg till dem så de har allt underlag för att kunna göra en studieplanering för dig.

    De flesta allmänna kurser är heltidskurser på dagtid. Några erbjuder Allmän kurs på distans så att du kan välja mer fritt när du studerar. En del av dessa har några fysiska träffar per termin på skolan, andra kan vara helt på distans.

    Sök kurser här.

  • Jag vill läsa upp mina betyg. Kan jag göra det på folkhögskola?

    Om du redan har ett godkänt betyg i ett ämne så kan du inte ändra eller höja det. Folkhögskolan sätter inte betyg i enstaka ämnen. Studier vid en folkhögskola kan däremot ge dig särskilda behörigheter i ämnen som du inte är godkänd i eller inte har läst. Folkhögskolan intygar då att du har "kunskaper motsvarande godkänd nivå" i just det ämnet.

    Om du redan har en examen eller slutbetyg från gymnasiet kan du alltså inte påverka ditt medelbetyg genom studier på folkhögskola, men du kan styrka en särskild behörighet i enstaka ämneskurser. Om du går på folkhögskola ett år och läser Allmän kurs kan du uppnå grundläggande behörighet via folkhögskolan och söka genom folkhögskolekvoten vid urvalet till högskolan. Det är en särskild urvalsgrupp, där du söker med det studieomdöme du kan få efter ett års studier på Allmän kurs.

    Du bör dock vara medveten om att du inte prioriteras vid antagningen till folkhögskolans allmänna kurs om du redan har ett fullständigt betyg. Vissa skolor tar inte in personer som redan har grundläggande behörighet till högskolan.

    Fattas det flera av de särskilda behörigheter som krävs just till det program du vill läsa vidare inom så kan det ändå vara värt att söka. Du har då en bra anledning att läsa Allmän kurs trots att du kanske redan har den grundläggande behörigheten.

    Mer om grundläggande behörighet.

    Folkhögskolans urvalsgrupp.

Frågor om kurser

  • Hur hittar jag alla sommarkurser som ges på folkhögskola?

    Du hittar alla sommarkurser genom att använda sökfunktionen här på folkhögskola.nu.

    På sidan Sök kurser kan du filtrera på Sommarkurser samt göra andra val för att hitta din kurs.

    Du kan till exempel välja ett visst ämnesområde, ett län eller en viss folkhögskola. Under "Kursstart" kan du välja mellan vilka datum kursen ska börja på. Efterhand som du gör val minskar antalet träffar i listan.

    Vi rekommenderar att du gör några val för att avgränsa och få fram just de kurser du är intresserad av. Annars får du väldigt många träffar och det blir svårt att få någon översikt.

    Det finns också en tryckt Sommarkurskatalog som du kan beställa eller ladda ner som PDF på sidan Tryckt material.

  • Vilka olika typer av kurser finns det inom folkhögskolan?

    De olika kurstyperna på folkhögskolan är:

    •  Allmän kurs / Behörighetsgivande kurs
    • Profilkurs / Särskild kurs
    • Yrkesutbildning
    • Distanskurs
    • Sommarkurs / kort kurs

    Det finns även andra typer av utbildningar (till exempel SFI, Etableringskurs, SMF) som ges på folkhögskolor, men inte visas här på folkhögskola.nu. 

    Läs mer om de olika kurstyperna här.

  • Jag har gått särskola, vad kan jag studera på folkhögskola?

    På sidan Sök kurser kan du hitta kurser anpassade för dig som har gått i särskola. Klicka på knappen Avancerat filter och välj rubriken "Funktionsnedsättning" och sedan "Utvecklingsstörning".

    Här kommer du till en färdig sådan sökning »

    Du kan också söka till andra kurser, men de är inte specifikt anpassade för personer som tidigare har gått särskola.

    Om du är osäker så kontakta den skola du är intresserad av så kan ni tillsammans komma fram till om kursen du är intresserad av passar just dig.

  • Vilka folkhögskolor är bra på att ge vuxna med ADHD möjlighet att läsa in gymnasiet?

    På Folkhögskola.nu kan du sortera sökningen utifrån olika typer av funktionsnedsättningar. Här hittar du till exempel kurser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De flesta av kurserna där vänder sig främst till personer med diagnoser inom autismspektrumet, men där finns en del annat också.

    Du kan också kolla på sidan Långsammare studietakt. Där hittar du kurser som inte vänder sig till en specifik målgrupp men där skolan är beredd att ge utökat stöd i någon form.

    Du kan också läsa på lite om de olika folkhögskolorna och vad de skriver om funktionsnedsättning på sin informationssida här på Folkhögskola.nu. Efter det kan det vara en bra idé att ta direktkontakt med de folkhögskolor som verkar passa bäst.

  • Varför står det "Eftergymnasial nivå (B1)" vid vissa kurser?

    Dessa kurser är yrkesutbildningar på en eftergymnasial nivå. För att gå en sådan kurs krävs att du redan har en gymnasieexamen eller grundläggande behörighet från folkhögskolans Allmän kurs.

    Det betyder också att om du söker studiemedel från CSN använder du medel från det antal högskoleterminer du har rätt till. 

    Här hittar du alla eftergymnasiala kurser på folkhögskola.

  • Jag vill gå en yrkesutbildning på folkhögskola. Kan jag göra det även om jag inte har fullständiga betyg från gymnasiet?

    På folkhögskola finns det yrkesutbildningar både på gymnasienivå och på eftergymnasial nivå.

    Om du saknar fullständiga betyg från gymnasiet så kan det vara så att du inte är direkt behörig till kurserna på eftergymnasial nivå eftersom de har gymnasiekompetens som antagningskrav. Men, det kan ändå vara en idé att söka om du skulle hitta en kurs på eftergymnasial nivå som du gärna skulle vilja gå. Folkhögskolorna bestämmer nämligen själva vilka de tar in och de gör en samlad bedömning. Kanske är det möjligt för dig att läsa in vissa ämnen vid sidan om. Ring och prata med skolan!

    Yrkesutbildningar på gymnasienivå har vanligtvis inte gymnasiekompetens som ett krav - så dem kan du söka.

    Observera att det kan finnas skolor som har valt att lägga till ytterligare antagningskrav än de generella som nämnts ovan. Ring då och prata med skolan! Du kan ha erfarenheter som motsvarar deras antagningskrav.

    Se alla yrkesutbildningar på folkhögskola här »

  • Jag läser SFI B nu och vill fortsätta hos er, går det? Min kusin kan ingen svenska alls, kan hon lära sig det på folkhögskola?

    Om du vill läsa mer än bara svenska, så kan du söka till en Invandrarkurs. De kurserna hittar du här: Invandrarkurser, Kurser för nya svenskar.

    Vill du ha fullt fokus på svenska språket väljer du kurstypen Profilkurs. Men du kan också välja kurstypen Allmän kurs så att du läser fler ämnen med målet att få gymnasiekompetens och kunna söka till högskola/yrkeshögskola. Då läser du svenska som andraspråk men även engelska, matematik, samhällskunskap med flera ämnen.

    De flesta folkhögskolor vill att du ska ha läst SFI klart innan du börjar på folkhögskolans Invandrarkurs. Så, om din kusin vill lära sig svenska så är det bra att först vända sig till hemkommunen och läsa på SFI.  Vissa folkhögskolor anordnar också SFI. För att studera där söker din kusin till kommunens SFI men anger att hen önskar studera SFI på folkhögskola.

    Läs mer om SFI här »

Frågor om internatboende

Frågor om utländska kursdeltagare